Herregud,vad hon sjunger. När hon knarrar igång den där nerknarkade, sönersupna och hjärtekrossade rösten går det bara inte att värja sig. Vad har hon varit med om egentligen? Känns som att få människor fått sitt hjärta krossat fler gånger än hon.
Are You Alright? frågar hon sig, utan att självömka. Bara sorg, saknad, smärta, svärta, men också en ärlig välvilja - att den hon älskat så och som lämnat henne ändå ska få det bra. Bara en önskan om ett livstecken.
Satan, jag älskar henne...också
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar